Utvecklingsboende LSS §9:8

Utvecklingsboende LSS §9:8

Samtliga ungdomar som bor i våra LSS-boenden är högfungerande unga med autism, och tillhör LSS personkrets 1. Utvecklingsboendet är ett nationellt LSS boende §9:8, som är anpassat för målgruppen.

 

Utvecklingsboendet är helt anpassat till LSS lagstiftningen och har tillsyn av IVO. För att få tillgång till LSS insatser i Sverige, måste en ungdom tillhöra LSS personkrets 1, vilket unga med autism gör. Därför är AST - diagnosen viktig, eftersom - till skillnad från i skolan, som skall ge stöd och insats oavsett diagnos – skall LSS insats inte ges om ungdomen enbart har ADHD/ADD diagnoser eller Tourettes syndrom.

De flesta elever som kommer till oss har levt isolerade från andra jämnåriga, eller haft mycket få vänner. Vid hemmasittande, som blir alltmer vanligt, blir isoleringen ytterligare förstärkt, eftersom den passiva kamratkontakten många trots allt haft under skoldagen, helt försvunnit.

 

Många ungdomar blir onödigt och mycket socialt isolerade, särskilt vi hemmasittande och sociala repertoaren förminskas ytterligare genom avsaknaden av träning. Alla måste träna på något de ska vara bra på, eller som de har svårt med. En höjdhoppare måste träna höjdhopp om de ska klara konkurrensen. En ungdom med otränad förmåga att umgås med jämnåriga, måste få möjlighet att öva på sådant de har svårt med. Det räcker inte att muntligen berätta hur de ska göra, eller att öva någon timma i skolan för att komma över sina svårigheter.

Ungdomarna som kommer till oss är präglade av det som de upplever som misslyckanden. De största misslyckandena är att de inte klarar skolan, även om de är intelligenta, samt att de inte vet hur de ska umgås med jämnåriga. Till att börja med hänger inte dessa två saker ihop, upplever en del, eftersom de tycker om att vara ensamma och kan inte förstå varför vissa brister försämrar livskvaliteten, eller förminskar förmågan att klara skolan.

 

När skolan har slutat för dagen, på helger och andra ledigheter sätter den sociala ”livskvalitetsskolan” igång. Studierna på gymnasieprogrammet är omfattande, eftersom samtliga nationella mål uppfylls. Det medför att alla dagar som inte är skoldagar används till att lära sig hur man klarar sig självständigt och leva inkluderat. Den sociala träningen är lika tids- och energikrävande som undervisningen i skolan. För att den sociala träningen ska hålla jämna steg med skolans utbildningsmål måste träningen i boendet ges minst lika mycket kvalitativ tid som skolan får. Därför är boendet verksamt alla dagar på året, men i olika former och med olika aktiviter.

 

 

Miljön i våra LSS - boenden

 

  

Ofta har högfungerande unga med autism svårt för vissa typer av fysiska miljöer. Av den anledningen kan en del undvika vissa miljöer som stör (stressar) dem på olika sätt. Det utgör en grogrund till det sociala utanförskapet. Vi har en inbyggd hänsyn till detta fenomen både i skolans lokaler och i LSS boende. Miljön hos oss är utformad med extra omtanke för olika stressfaktorer. Alla ska känna sig hemma – utan utpekande, vilket minskar utanförskapet.

 

Allrum och enskilda rum i LSS boendet är utformade med omtanke. Vi vill undvika att unga drar sig undan på sitt rum och isolerar sig – på ett sätt som många gjort tidigare. Därför är den gemensamma boendemiljön anpassad med extra stor omsorg, så att alla kan hitta sin ”hörna” att känna sig hemma även där. Till exempel genom en bekväm fåtölj eller en krok i soffan.

 

I LSS boendena är alla delaktiga i de dagliga aktiviteter som behövs för att klara av ett hem, för att kunna skapa ett självständigt liv, utifrån sina individuella förutsättningar. Med tiden höjs kraven stegvis så att det med större tydlighet speglar olika situationer och förutsättningar man möter i vardagen, städning, matlagning, ekonomi, planering etc. De unga som önskar, får så småningom, sista studieåret, självständighetsträna ett eget hem, inom LSS boendena om de önskar – med har stöd som är utformat på en högre individualiserad självständighetsnivå än den de hade då de började. (Stegvist utformade svårighetsgrader). Studieresor och studiebesök förekommer också på LSS tid. Allt för att öka inkluderingsförmågan.

 

Husen i LSS boendena bildar en liten fjällby i miniatyr. De härliga timmerhus eller fjällhus som ungdomarna bor i, är mysiga två-våningsstugor, en del med torvtak. Alla har egna rum och det finns mysiga kök och allrum för olika inomhus aktiviteter. Husen är anpassade för 3-5 ungdomar. I samtliga hus finns också övernattningsrum för den husfar eller husmor som arbetar inom boendet.

 

 

Hur vi lär självständighet och inkludering

  

 

I utvecklingsboendet (LSS 9:8) tränas allt som är upplevs som svårt och problematiskt både praktiskt och teoretiskt. Ungdomar tränar på allt, från vardagliga sysslor till att klara egen ekonomi och hur vardagen skall planeras när man bor själv. I början tränas enkla moment för att med tiden övergå till komplicerade situationer. Vi kan beskriva träning som en trappa där varje trappsteg utgör en självständig plattform som bygger på de tidigare trappstegen (plattformarna).

Hygien, städning, tidsbegrepp, matlagning, ekonomi, social förståelse i olika sammanhang och förståelse för delaktighet och för det som uppfattas som främmande, är några av de områden som vi tränar. Det är viktigt att bemästra sina egna variationer, som gör att man inte kan leva självständigt och att hantera en funktionell nivå gentemot andra människor i vardagen. Därför är det lika viktigt att fungera enskilt, som att fungera som en del av samhället.

Social utveckling är inget som kan läras in från den ena dagen till den andra. Momenten behöver upprepad träning, om och om igen och ökar successivt både i omfång och i svårighetsgrad, ju mer man lär sig under sin vistelse i boendet.

Vi betonar starkt vikten av social utveckling och träning, ett lärande som kan tränas både i skola och utvecklingsboende. Vi anser som psykologen och pedagogen Lev Vygotskij, att mycket av lärandet bygger på social förståelse. Den person som saknar social förståelse måste få vägledande handledning innanför det område som ska läras in för att utveckling ska ske. Därför består mycket av den sociala träningen hos oss av sådant som inte är åldersriktigt relaterat, eftersom alla har lärt olika saker och en del har lärt sig vissa grundkunskaper eller tryckt dessa tillbaka och glömt dem. Därför har många sociala kunskapsluckor. Detsamma gäller för kunskapssammanhang relaterat till skolan.

 

Anpassningen i skolan och boendet bygger på att med konkret och tydliggörande handledning, successivt öka ungdomarnas outnyttjade förmågor och potentialer så att funktionsnivåerna ökar. Genom detta ökar ungdomarnas engagemang i att vara delaktiga.

 

Vi hjälper våra ungdomar att förstå att de kan lyckas. Till att börja med måste föräldrar vara språkrör innan en ungdom tror på sig själv och blir fullt intresserad och delaktig på ett medvetet och engagerat sätt. Våra arbetsmetoder bygger på stark uppmuntran främst verbal, engagerande och medvetandegörande uppgifter, där vi tar vara på de redan inneboende kompetenserna hos ungdomarna. I takt med ökat självförtroende kan svårighetsgraden öka.