Ansökningsförfarande

Ansökningsförfarande

Processen i ett ansökningsförfarande

 

1. Efter första kontaken, förfrågan, oftast via telefon, då en vårdnadshavare berättat om sitt barns situation och vi berättat lite mer om våra verksamheter och hur de kan dra nytta av varandra, kan nästa steg i processen tas.

Det är viktigt att vårdnadshavare känner till att LSS insatser enligt LSS inte kan beviljas om den unge endast har t.ex. ADHD/ADD. Att ha ADHD/ADD kan innebära särskilda behov av stöd men omfattas inte av LSS. Insatser inom LSS inom neuropsykiatriska svårigheter, är kopplade till någon av AST diagnoserna.

Eftersom våra boenden är godkända av IVO, kan ingen ungdom bo där utan att vara behörig för att bo där. Det är t.ex. inget elevhem, som tar emot elever med eller utan autismdiagnoser. Det är inte heller ett HVB hem som också blanda diagnoser. Det är svårt för medarbetare och unga i boendet om de ska förhålla sig till kognitiva svårigheter inom autism och andra svårigheter som inte är kopplade till autism.

 

2. Vi föreslår ett möte, studiebesök, på plats här i Funäsdalen, i ett tidigt skede.

 

3. När valet görs, att söka till Fjällbyns Gymnasieskola, lämnas en ansökan in till oss. Det kan ske i samband med studiebesöket.

 

Det råder fritt skolval i Sveriges land som alla elever har rätt till. Oavsett om man har en funktionsavvikelse inom autism har man samma rättigheter som andra till att välja. Den unge sökande kan i och med valet av skola i Funäsdalen, inte längre bo hemma. Men söker därför samtigit en plats i LSS boendet. Därför är det viktigt att göra ett studiebesök i både skola och LSS boende i Funäsdalen, tillsammans med någon förälder, anhörig eller vårdnadhavare, för att veta och för att kunna ställa frågor.

 

Det är viktigt att det råder stor öppenhet mellan den som söker och oss här i Funäsdalen.

För att vi ska kunna göra rätt insatsbedömningar, behöver vi ha så mycket information om läkarutlåtanden, skola och familjens berättelser som möjligt. Ju mer ni kan berätta, desto bättre kan vi utforma det utvecklande stödet, för skola och boende. Vi utformar ett första åtgärdsprogram för skolan och en genomförandeplan för LSS strax efter vi fått information. Vi sänder därefter våra utlåtanden till kommunens olika enheter, efter att de godkänts av vårdnadshavare.

 

4. När ansökan lämnas till Fjällbyns Gymnasieskola, informeras kommunen, efter studiebesöket gjorts. Vi lämnar informationen till skolmyndigheten i den sökandes hemkommun, vilket även vårdnadshavare kan göra (Dubbelt upp). Kommunens skolansvarige tjänsteman kan ofta ensam fatta beslut och bevilja skolgången i Funäsdalen, även om en elev behöver tilläggsbelopp. Men processen kan ta tid, många olika befattningshavare är inblandade. Vår skola är mycket liten och alla elever har en autismdiagnos och ofta flera andra diagnoser. En stor skola med 1000 elever, kan kanske bara ha en elev med autism. Hos oss är hela skolan flexibel att möta varje elevs svårigheter.

 

5. Samtidigt som skolansökan lämnas till skolkontoret, bör den sökande lämna in en ansökan om insats i enlighet med LSS § 9:8, till kommunens LSS enhet och får därmed en LSS handläggare tilldelad - om inga tidigare insatser sökts. Den insatsen kan vi inte ansöka om, däremot kan vi med fullmakt finnas med i processen.

 

Anhöriga bör vara förberedda med olika typer av dokumentationer, både för skolan och för LSS boendeansökan. Det är viktigt att vara öppen med den unges sociala svårigheter, som ligger till grund för att en specialinriktad skola söks på annan ort.

 

Inom LSS kan frågor ställas om den sökande kan bädda sin säng eller äta själv. Dessa frågor är relaterade till fysiska handikapp, vilket inte våra unga har. Istället bör frågor ställas om den unge självmant bäddar sin säng eller självmant tar fram mat och äter, eller gömmer bort det. Att glömma bort att äta eller att äta alldeles förmycket är svårigheter som gör att det finns behov att få LSS insats vid ett LSS boende när skolgången ges på annan ort och den unge måste bo utanför hemmet.

 

Den sökta insatsen enligt LSS § 9:8 ska ges för att den sökande är i behov av ett godkänt boende under en viss tid, då skolgången bedrivs på annan ort än där hemmet finns och av den anledningen inte kan bo kvar hemma. Om den sökande inte kan bo själv, finns det ett behov av insatsen. Bor den unge kvar hemma, minskar självklart behovet av insatsen. Insatsen är en rättighet, sökta insatsen respekteras, när den sökande omfattas av LSS lagstiftningen. (Alla neuropsykiatriska diagnoser omfattas inte – bara AST diagnoser.) LSS boende och fosterhem kan inte jämställas, när hemmet är ett bra hem som är fallet hos samtliga våra sökande. En vårdnadshavare är därför inte beredd att lämna sitt barn till en annan utomstående familj, som ofta inte har tillräcklig insikt och kompetens om AST. Eftersom ett LSS boende inte är en påtvingad placering, skal stor hänsyn tas till den sökandes och/eller vårdnadshavares val av insatsform, för att familjen skall känna trygghet under perioden och kunna vara delaktiga i utvecklingsprocessen.

 

Den sökta LSS insatsen är den som skall ges men den kanskälvklart inte utföras alltför långt från den plats där skolgången skall bedrivas. Syftet med insatsen försvinner då och kan då inte beviljas av den anledningen. Insatsen fyller inte sitt syfte om den ges i hemkommunen eller 10 mil från skolan, om skolan i detta fall ligger i Funäsdalen. Behov för insatsen finns när ungdomen skall fullfölja sin skolgång på annan ort.

 

Det är viktigt att den unge bor i ett neutralt LSS boende, där det finns kompetens inom AST. Många elevhem tillhör en skola och är inte godkända som LSS boenden och har heller ingen tillsyn av IVO (Socialstyrelsens inspektionsorgan.) I våra LSS boenden är målgruppen ungdomar med AST, Diagnoser inom och utom spektrumen blandas inte. Medvetenheten krig funktionsolikheterna är hög hos samtliga medarbetare. Boendena är godkända av IVO och har tillsyn av IVO.

 

Syftet med att ha skola och LSS boende på samma plats, nära varandra, är att det på ett naturligt sätt ger ungdomen tillfälle att öva i en ny boendemiljö men nära skolan. Det är lättare att bryta felaktigt inövade livsstilsmönster och vanor, t.ex. hemmasittande, eller motsvarande svårigheter som styrs av funktionsvariationerna i en ny och aktiv miljö. På så sätt får den unge en ny chans att utveckla andra sociala vanor och samtidigt gå i skola, vilket tränar och leder till inkludering och självständighet.

 

I anslutning till skola och LSS boende finns övernattningsmöjligheter för anhöriga, vid besök.

 

6. Kommunens beslut av LSS insats i ett LSS boende är ett omfattande beslut, ett politiskt nämndebeslut. En del kommuner delegerar ärendet till en eller en grupp av tjänstemän.

Innan beslut om insats kan tas, måste kommunen göra en utredning om behovet av insatsen. En s.k. LSS utredning. Behov av insatsen finns om inte den unge kan bo själv (som utgörs av funktionssvårigheternas kriterier), när skolgången är på annan ort. Den unge har rätt att gå i skolan.

Vårdnadshavaren behöver förse LSS handläggaren med olika typer av information, som kan belysa behovet av olika kompetenser. Från Habilitering, BUP, skola, anhörigas berättelser etc. Det behövs även olika intyg.

 

7. Oftast beslutar inte kommunen om LSS insats förrän skolan sagt sitt ja. Dock är båda processerna skilda från varandra genom olika ansvarsgrupper som fattar beslut på var sitt håll. Det innebär att försinkelser kan uppstå.

 

I Sverige har vi fritt skolval. I andra länder är det lättare att flytta, och familjer flyttar ofta till olika samhällen och byar som har skolor som passar deras profil och önskemål. Sverige är inte ett tättbefolkat land. Därför finns ofta fler alternativ i tätbefolkade länder på pendlingsavstånd från hemmen.

Härjedalen är ett fantastiskt alternativ ur flera aspekter. Läs mer på Funäsdalens hemsida www.funasfjallen.se.