Studiebesök och aktiviteter

Studiebesök och aktiviteter

Studiebesök och konkreta metoder

- för att lära hur man tänker i sammanhang

 

Vi har märkt att många av våra elever på olika sätt har fragmentarisk kunskaps- och verklighetsuppfattning. Detta beror, som vi ser det, i huvudsak på två saker:

 

1. För det första kan funktionshindret i sig skapa svårigheter av denna art genom dess nedsättning i fråga om att förstå sociala sammanhang, kontexter och undermeningar samt hur perceptionen styr över hur individuella tolkningar utformats. Pedagogik och metoder har inte varit tillräckligt konkreta tidigare.

 

2. För det andra har funktionsavvikelserna vållat problem för eleverna att hantera skol-, klassrums- och studiemiljön i skolmiljön.

 

Studiebesök behövs ofta. Studiebesöket sätter in kunskapssammanhanget i en kontext och konkretiserar kunskaper och sammanhang. Det är, enligt vår erfarenhet, ett bra sätt att stimulera och engagera eleverna på flera sätt, särskilt som många inte varit ”ute” särskilt mycket. Anknytningen till skolans olika teoretiska kunskapssammanhang kan ske i flera ämnen på en gång, inte bara det som studiebesöket avsett och belyser behovet av mångfaldigt lärande. Studiebesök är bra också utifrån det sociala sammanhanget. Vi byter miljö, är på nya platser, träffar nya människor, öva oss att ställa frågor, äter annan typ av mat osv.

 

Under studiebesöken understryker vi också vikten av dokumentation. Elever fotograferar, skriver sammanfattningar och gör bildspel om sina erfarenheter. Detta material används för att redovisa vad de har lärt sig, men också som stöd för det egna minnet. På detta sätt har de chans att bygga upp en egen kunskapsbank med visuella "kunskapskrokar" att hänga upp kunskapen på, det blir en portfolio.

 

Vi har en stor bredd på våra studiebesök, bland annat besöker vi museer, vattenkraftverk, hantverksmiljöer, industrimiljöer, platser som är viktiga ur det sociala sammanhanget. Vi kan också göra studiebesök utomlands, vilket ökar förmågan att förstå annan valuta och jämföra priser, möta andra kulturer, äta annan mat, tala ett främmande språk – allt på ett naturligare sätt.

Självklart ökar det totala lärandet genom att besöka olika kunskapsarenor vilket hjälper de unga att lära sig livskunskap. Det ökar förmågan att i framtiden bli inkluderad och att klara att leva självständigt.

 

Främst i grundskolan och senare eventuellt i gymnasiet, har kunskapsinhämtningen påverkats. Ofta erbjuder skolor elever ett förminskat antal ämnen eller kurser och samtidigt har antal studietimmar förminskats med be bortkopplade ämnena. Det har lett till att många förlorat viktigt tid i skolan tillsammans med lärare, handledare och kamrater. Till slut har många ungdomar tappat kontakten med skolan och ett ännu större socialt gap har uppstått mellan kamrater och dem själva än tidigare när de har stannat hemma från skolan.

Kunskapsluckor uppstår, helt naturligt, vid hög frånvaro och hemmasittande under flera år och är förödande ur flera perspektiv för en ung människa som skall forma sin framtid. Många naturliga lärande situationer försvinner och även de som är i mötet med lärare och andra. Hemmasittande är jämförbart med andra unga som t.ex. måste ligga på sjukhus eller vistas hemma genom fysisk sjukdom. Men det måste finnas en habiliteringsplan. I många fall blir det föräldrar som får driva den.

 

Av de unga som kommer in på vår skola, har flera varit hemmasittande från mellanstadietiden (en del upp till 7 år, andra ett par år.) Samtliga har haft studieuppehållet förlagt till tiden innan de började hos oss.

Upplevelsebaserade studiebesök för minnesbaserat lärande är bra.

 

Fragmentariska kunskaper kommer sig ofta till uttryck för unga med autism, genom svårigheten att kunna se saker ur andra perspektiv än det egna. En annan anledning är att många också har låg självinsikt, vilket i vissa fall kan visa sig i övertro på den egna kunskapen men för det mesta uppvisas tvivel på den egna förmågan och underskattning av den.

Svårigheten att kunna värdera är ofta outvecklad och därför kan få värdera om något man utfört är bra eller dåligt, vad man ska välja osv. Svårigheten finns hos alla så därför behöver alla elever träna på värderingsverktygen. Det räcker oftast inte att bara sätta ett betyg – konkretiserande förklaringar innan och efter betygssättandet är nödvändigt för många.

 

Den egna bedömningen, att uppfatta att man kan allt i ett ämne kan innebära att motivationen att arbeta vidare är svår att finna. Andra stressas och anser att de inte kan något trots att de har klarat alla kursmål, inklusive uppgifter och prov. Vi behöver då synliggära allt som eleven gjort, ibland på ett fysiskt sätt, t.ex. genom att fylla en pärm med de olika målen, då det inte räcker att ”pricka av” dessa. Att finna en balans för att motivera båda varianterna, är något vi arbetar med i vår dagliga verksamhet men också i LSS boendena.

 

En del kan av samma anledning känna missnöje över någonting som kan vara mycket bra, eftersom man har lite att jämföra med och har svårt att värdera. Ofta styr känslorna och gamla känslor över obehag, kan påverka nya positiva situationer negativt – genom oförmåga att rätt eller neutralt, bedöma den nya situationen. Är glassportionen stor, kan man ändå tycka att den är liten, eftersom man aldrig har ätit glass och har svårt att värdera vad som är mycket eller lite. Att ha känslor som uttrycker missnöje är vanligt. Det är lättare att komma ihåg något negativt, eftersom det skapat olustkänslor. Är något bra, glöms det ofta snabbt och man kommer sällan ihåg vad som varit bra eftersom positiva känslor inte medför obehag. Det är lättare att tänka på skoskavet och göra sig påmind om det, än att se den vackra naturen runt sig, ute på en vandring.

 

Grundprincipen för att lära elever tänka i större sammanhang är att, utifrån elevens förförståelse, visa konkret på i vilka andra sammanhang och ur vilka andra perspektiv en viss sak eller händelse kan ses.

Detta kan låta banalt och det är det kanske också, men det som blir avgörande är hur väl man i sin verksamhet lyckas gå från ord till handling; vi har försökt hitta sätt och rutiner för att systematiskt och återkommande arbeta med elevernas helhetskompetens och uppfattar att den är viktigast att uppnå, om eleven skall kunna nå detaljmålen.

 

 

Aktiviteter

 

 

De flesta aktiviteter är mest relaterade till fritiden, dvs. de utövas på LSS tid, efter skoltid. Det en annan tillsynsmyndighet för LSS, eftersom ungdomarna inte bor i ett elevhem, utan i ett LSS boende 9:8. De allra flesta ungdomarna har haft få aktiverande intressen. Många har varit innesittande, vid sin dator på sina rum. Att frivilligt eller ofrivilligt vara isolerad, har för många förstärkt det sociala utanförskapet. Därför är aktiviteterna mycket viktiga ur en social aspekt, för att förminska utanförskapet. Att kompensera kroppen för mycket stillasittande är också viktigt, det känner de flesta till, även våra ungdomar. Aktiviteter bygger på social samvaro och samverkan eller försiggår i miljöer där det finns andra personer. En del år har vi haft elever som bildat korp lag i t.ex. bowling och tom kommit på bra plats i slutspelet.

 

Vi erbjuder aktiviteter som också kan utövas enskilt men tillsammans med andra, utan att aktiviteten skapar känsla av ”trängsel”. Så småningom kan vi öva på att vara i lokaler med många människor, t.ex. genom att besöka tävlingar, konserter eller restauranger, som motiverar, engagerar och har dragningskraft, trots att det är mycket folk.

Att ges möjligheter att utveckla och upptäcka intressen och förmågor som kanske inte prövats tidigare och att lära sig utöva nya aktiviteter, stärker den fysiska förmågan och ökar viljan att minska det sociala utanförskapet.

 

Vi engagerar oss i att ta tillvara på ungdomarnas egna önskemål. Det viktigaste med aktiviteter är att alla hittar en ”egen” aktivitet som indirekt eller direkt bygger på samvaro med andra. De aktiviter vi erbjuder är utvecklar självförtroendet och lär våra elever att känna glädje i samvaron med andra. Vår ambition är att vissa aktiviteter ska väcka nya och varaktiga intressen som kan fortsätta efter vistelsen i Funäsdalen, och på så sätt bli en ”dörröppnare” som minskar det sociala utanförskapet när de utövas tillsammans med framtida vänner.

Vi har ett bildspel som visar våra aktiviteter.

 

Några exempel på våra aktiviteter är: fjällturer, skidåkning i olika former, hundar och hundspannskörning, hästskötsel och fjällridning, mountainbike och cykling, bowling, fiske, klättring, kanoting, gymträning. Även andra aktiviteter erbjuds såsom bakning, matlagning, sömnad, keramik, musik och mycket annat.